Kunskap, engagemang och samarbete

Stallplanen är grusad och dränerad och snart ska stallgrunden fyllas med speciell häst-betong.

Det är ett flertal olika entreprenörer som bygger olika delar av gården. God kommunikation och samordning är viktigt, men framförallt uppskattar vi det personliga engagemanget, kunskapen och den goda stämningen på våra byggmöten. Vi utgår ifrån att resultatet ska bli bra, då blir det en trevlig arbetsmiljö för alla.

David, som är doktor i filosofi och ekonomi, har avslöjat att han drömde lite om att bli arkitekt. Han är riktigt duktig, och får ta beslut i designfrågorna. Jag får ägna mig åt byggfysik och ritningar. Stort av mig att släppa tycker många, skönt tycker jag!

Det ska vara ”easy” att bygga gård och ha hästar!

Det kritiska ögonblicket när ritning blir verklighet

Nu gäller det att vi har planerat rätt för avlopp, stallbrunn, golvvärme, vatten och dörrar, för nu gjuts plattan till stallet. Imorgon är det försent, då får vi leva med eventuella missar. Men allt såg lysande ut på dagens platsbesök.

Planeringsfasen har gått mot sitt slut, tekniskt samråd hölls i november i Sala stadshus. Det innebar ett startmöte mellan vår bygglovshandläggare på kommunen, vår kontrollansvariga enligt Plan- och bygglagen (som vi enligt lag behöver anlita) våra markentreprenörer samt David, -ensam! Själv var jag på jobbkonferens i Västerås. Trots att jag är den byggkunniga av oss. Men man växer med sin uppgift och David klarade därför detta minst lika bra!

En tid efter kom startbeskedet från kommunen med posten, och det innebär att det nu är fritt fram att bygga hela gården.

Varje platsbesök blir mer spännande än det föregående. Idag planerade vi markavrinning och dagvattenhantering, valde ut vilka träd som skulle sparas, hur hagarna skulle gå, och vart schaktmassor skulle fördelas. Vi hittade grunden av en gammal kolmila, tänk att det bott kolare i kolarkojor här! Denna region är också klassisk vikingamark, men dem vill man inte hitta rester av, då blir det försening i bygget

Årets innovatör på Sweden international Horse Show

Jag var finalist i tävlingen ”årets innovatör inom ridsporten” för min uppfinning ”Hipposolaris”, en idé jag fick till gården vi bygger. David och jag blev inbjudna till Saabs fina VIP loge med utsikt över Friends arena. Det var en jämn kamp mellan oss fyra finalister sade juryn, men jag tyckte verkligen att rätt man vann. Han var hoppryttare, civilingenjör och branschkollega (vi kunde prata lite jobb också!) och hade byggt engagerat på sin prototyp som ska förbättra ridhus.

Det bästa på Friends Arena i år var att se Patrik Kittel vinna Grand Prix. Han är något extra för både sin fina ridning och musiksmak i sina grand prix dressyr kur -program (freestyle dressyrprogram för er icke insatta) Depeche Mode, Billy Idol bla! En sportmässig OCH konstnärlig upplevelse! (På söndagen kom han tvåa med sitt Guns’n Roses ackompanjerade program).

Att få se Peder Fredricsson hoppa live var också en upplevelse, särskilt för David som drömmer om att påbörja en fälttävlanskarriär. David fick också bonda med grabbarna i Svenska Shetlandsponnyföreningen – han är galen i den ponnyrasen och hittade sina soulbrothers.

Det var också trevligt att träffa vår staketleverantör och prata detaljer, samt att se en del fina stallinredningsdetaljer. Tyvärr dränktes mässan mest av onödiga prylar till sämre priser än på internet. Jag hade hellre bytt ut konsumtionshetsen mot en bra mat- och vinbar, exempelvis med hästinspirerad scenografi och fått mer upplevelse än Ullaredsmayhem.

Överlag fick vi en hel del inspiration till gården. David står för det estetiska och jag står för det tekniska, men vi är nästan alltid eniga i designfrågor.

Vårt kalkonpris för dagens sämsta design gick härmed till;

1. Solna stad för arenastadens hotfulla arkitektur (Davids motivation; det är nybyggt, ändå känns det som man ska bli överfallen)

2. Stakettillverkaren som gjort ett förfärligt fult hagstaket bestående av jättestora bruna gummisnoddar

3. Evenemangets och arenans avsaknad av skylt -och navigationsprogram. Det är vetenskapligt bevisat att avsaknad av just detta skapar stress, otrygghet och bristande betalningsvilja hos kunden. Men vi fick iallafall se många lyxiga och häftiga hästbussar i vår jakt på garageingången (en liten läskig nisch som vi först trodde var en pissoar)

Dagen avslutades med en riktigt skön upplevelse; Syrrans band Rytmiskonsekvens och Malmöbandet Ved spelade på Melody Box. En liten klubb med Twin Peaks-känsla vid Telefonplan. I min familj är det musik, show och hästar om vartannat, så härligt, kan inte vara utan något av det!

Byggmöte med markentreprenören

Vi har anlitat Julmyra Horsecenters egna entreprenörer som totalentreprenad för marken, och de sköter även samordningen med brunnsborraren, förbereder kanalisation för el och bredband och är en bra förmedlare av stalltillverkare, staket mm. När många gårdar går ihop får man både bra pris och duktiga leverantörer! Det är samverkan på riktigt, tänk om innerstadens gator och fastighetsägare samverkat så, vilken fin stadsmiljö det skulle kunna vara.

Vår markritning var något förenklad för att det skulle vara lätt för entreprenören att räkna ut mängder, dvs pris. Men sedan bad vi dem ”följ naturens eget mönster”! Och så gick vi med dem på plats och kände in platsens själ, eller genus loci som det heter på arkitekturspråk.

Vi undvek sprängning, det känns som en hädelse att spränga vackra gamla berg som mjukt formats i miljoner år. Att vackra träd skall sparas är en självklarhet. Resultatet blev en mjukt slingrande väg omgiven av magiskt vackra gamla björkar, och en klassisk rund herrgårdsplan som löper runt en grön ö av rönnbärsbuskar och orörda klippor.

I veckan som gick hade vi det första riktiga byggmötet med markentreprenören på Julmyra Horsecenters mysiga kontor, där väggarna är klädda med priser och vackra oljemålningar av kända travhästar. Här är verkligen kärleken till rid- och travsporten allt, det märks och sätter sin prägel på både entreprenörsanda och engagemang från alla delaktiga.

En staketleverantör dök upp på mötet. Även om Julmyra är självständiga gårdar, så är estetiken något man värnar om. Svarta A-staket är både snyggt, hållbart och säkert och ger hela området en ordnad prägel. Vi är inte sena med att haka på den idén, synnerhet om man har busiga hopphästar och älgen in på knuten, så vill man inte behöva laga staket innan jobbet på morgonen. Staketets design utgör en stor del av gårdens karaktär, det är viktigare än man tror.

Vi matchar naturligtvis staketen med en snygg gatubelysning och googlade fram flera snygga från Markslöjd, Konstsmide och Louis Poulsen (den sistnämnda dock i en lite orealistisk prisklass för en liten capsule-hästgård!)

Vi avslutade dagen med platsbesök och granskade vägen som nu nästan är färdigbyggd, och brunnsborrningen och schaktningen som pågick. Vi beslutade plats för elcentral, gatubelysning, vattenavrinning och hur vi ska gå tillväga för att märka de träd, stenar, buskar och växter som är viktiga att spara.

Med varsin pizza i orten Morgongåva summerade jag och David dagen medan novembermörkret föll. Undrar om vidriga november blir mysigare när man har egen gård? Även om vi gillar vårt stall där vi är inackorderade idag, så gillar jag inte Stockholmstrafiken eller Vasastan i mörker, trängsel och regn. Det känns som jag har harvat i mörker i veckor nu, tränat Emir i duggregn på utebanan och galopperat med pannlampa i skogen och ändå inte sett mer än en meter på grund av dimman och regnet. Att hyra ett svidande dyrt garage i vårt hus i Vasastan är så värt det för att slippa leta parkering i hagel och blöta ridbyxor. Emir rullar som en idiot i leran, skönt att någon gillar den här årstiden i alla fall!

Prio på agendan nu är att hitta en bra stallbyggare. Fiskarhedenvillan kommer att leverera byggmaterialet till huset och carporten och rekommendera oss entreprenörer. De har nu börjat förbereda tillverkningen och leveranserna. Men stallet är än så länge på mitt ritbord men nu är det bråttom ut med förfrågningar.

Nästa vecka är det byggstartsmöte med kommunen (tekniskt samråd). Att ha alla hästar hemma blir verkligare för varje dag som går nu!

Ta hand om er i novembermörkret, pyssla länge med hästen, tänd ljus hemma, drick champagne i badet! Vi har fyllt vår lägenhet med massor av stora växter och mysig belysning, något positivt händer med kroppen då!

Äntligen godkänt bygglov!

Nu är det bara att trycka på startknappen för vår lilla hästgård i Julmyra.

Bygglovsansökan kostade 37 000, priset varierar mellan kommunerna men det kan vara mycket billigare och mycket dyrare beroende på kommun.

Enligt Plan- och bygglagen (PBL) skall bygglovshandläggaren på kommunen ge besked inom 10 veckor. Men för oss tog det 20 veckor, utan egentlig anledning. 10 veckor enligt PBL är ”tydligen” bara en rekommendation för kommunen, väljer de att ta det lugnt så är det bara att acceptera.

Vi behövde inte komplettera några handlingar. Vårt bästa tips när det gäller bygglov är att kommunen vill ha fackmannamässiga handlingar, så anlita en riktig arkitekt för bygglovet, såvida ni inte redan har en proffsig hustillverkare som står för ritningarna. Nu har handläggaren även besökt tomten så nu väntar en spännande tid med startmöte och byggmöten.

Jag överraskade David med bygglovsbeviset idag och han överraskade tillbaka med dessa bedårande hästar designade av Kay Bojesen 1930. De blir en underbar heminredningsdetalj som också påminner oss om dagen då den första milstolpen är nådd = godkänt bygglov!

Det har varit en fin vecka på många sätt, min gamla tävlingshäst Emir verkar ha repat sig från sin muskelskada som var så allvarlig att jag trodde jag skulle förlora honom i somras. Skadan som sitter i lårmuskeln, skulle ta 4 månader att läka enligt veterinären. Men i kombination med att han har shivering på andra benet, så har det sett ännu mer illa ut än på en mer ”vanlig” häst. Dessutom är han 184 i mankhöjd och väldigt svårfödd, det går utför snabbt när en sådan 21 åring hamnar ur form. Med hopp och envishet (rentav tjurskallighet) från oss båda har det vänt nu. Han är som en dröm att rida på banan men gör helt sjuka rentav farliga glädjeflygturer när vi galopperar ute. Då vet jag att han är sig själv igen. Oavsett hur länge det håller, så är jag så tacksam för att få ha denna fina tid med min gamla bästis, han som lärt David att bli en duktig ryttare, och han som gav oss idén att bygga egen gård!

Våra hästar: Salto

Låt oss presentera box nr.2; Salto!

Jag hade tänkt köpa en unghäst att utbilda och börja tävla igen. Men då såg jag att Salto, som bor nästgårds, behövde en fodervärd. I flera år har jag tyckt att han är så fin. Provred, och blev kär. Men livet ska inte vara lätt.. vi kunde inte ha två hästar inackorderade på en fin anläggning, men tack vare hans fantastiska ägare kan han komma till oss när gården är klar och tills dess kör jag hoppträningar ibland och härliga galopper ute med David på Emir.

David krånglade i början om att ”vi kan inte bara ha seniorhästar”. Varpå jag svarade ”jag har två boxar och du har två. Vi lägger oss inte i varandras hästaffärer”. Deal! Men så fick David prova att hoppa Salto och förstod ❤️Salto är rutinerad men svår så det är bra jobbat av David som ridit i drygt 1 år.

Salto är en holländsk hopphäst med fint resultat i både hoppning och dressyr. 180 i mankhöjd med jättelånga ben och vackra bärnstensögon 🐴

David letar efter en fälttävlanshäst som är startklar och som inte är lika tekniskt svår som Salto och Emir. Själv kommer jag att njuta av stora flashiga gubbhästar ett tag till! Här kommer David och Salto, träning för Caroline Wiebe

Våra hästar: Emir

Låt oss presentera våra hästar! 2 boxar är upptagna hittills av herrar på över 180 cm i mankhöjd. Först ut är min gamla tävlingshäst Emir ”Hoppkungen” som jag haft i 12 år. Jag har tävlat både hoppning och dressyr med begränsad framgång; han får panik inför vattenmattor och är den busigaste häst jag någonsin träffat.. 😂 Och så kindpussas han och sitter som en hund. Här är han 21 år och hopptränar fortfarande för Roine CB. Men nu väntar pensionärsliv med lätt dressyr, galopp på fälten och små naturhinder. Han har nämligen den medfödda åkomman shivering som smyger sig på med åren. Emir har en egen blogg på Instagram, #hoppkungensmemoarer