Sedan dagen då vi bestämde oss för att bygga en egen hästgård från grunden har resan varit så mycket roligare och mer energigivande än om vi hade köpt en befintlig gård.
Under hela året hade vi åkt runt i Stockholmsregionen och budat på gårdar. Vi hade en begränsad budget så alla fina drömgårdar som det står om i Hippson fanns inte med annat än i drömmen. Vid varje budgivning lever man sig in i hur det skulle vara att bo just där tillsammans med hästarna. Att gå upp och morgonfodra i soluppgången just där. På så sätt kan budgivningar vara psykiskt jobbiga. Man lever i en dröm man inte vet om den blir sann.
Budgivningar på gårdar är lika hetsiga som budgivningar på sekelskifteslägenheter i Stockholms innerstad. Skillnaden är att vid en lägenhetsvisning bildar man sig ganska snabbt en uppfattning om kvalitet och dolda fel. På en gårdsvisning är det lika kort om tid men oftast flera hus och många hektar att inspektera. Varje gård på marknaden hade mer eller mindre av dessa orosmoment;
- Är stallets mått tillräckliga? Vad händer om Länsstyrelsen inspekterar och vi måste stänga stallet? Fryser vattnet på vintern och hur leriga blir hagarna? De flesta gårdar vi såg hade för små boxar, för lågt i tak eller en ägare som inte kunde så mycket om diken och hur vatten faktiskt beter sig.
- Vilket ridhus finns på ridavstånd? Vad händer om vi båda vill träna samma kväll och vi bara har råd med en hästtransport och det är två meter snö på den egna banan och möte på jobbet imorgon kl. 8?
- Orkar vi jobba heltid, ha hästar och samtidigt renovera? Om sanningen skall fram så är inte renovering det bästa för relationen. Och det var inte precis Alvar Aalto som hade inrett gårdarna vi tittade på – nej, snarare var det mycket 90-tal med hudfärg, ockra och svampad aprikos på väggarna.
- Riskkonstruktioner i byggnaderna. Hållbara konstruktioner med en så kallad trög stomme (en tung stomme som håller varmt på vintern och svalt på sommaren) som en timmer- eller stenbyggnad, var ovanliga, eller fanns endast utanför vår budget. Det mesta vi såg var konstruktioner från 50-tal till början av 2000-talet, typiska högriskbyggen avseenden fukt och energi. Dessutom ofta låga takhöjder. Våtrumsintyg fanns inte i ett enda fall varpå vi fick vara beredda att avsätta minst 100 000 kr till badrumsrenoveringar. På många gårdar hade dessutom någon snickarglad man (för det är väl oftast män som går loss och bygger efter egna icke så genomtänkta idéer) påbörjat ett projekt som inte avslutats. Just sådant, får energin i kroppen att bara rinna ut…
Det finns dock fördelar med att köpa en befintlig gård, och det är att marken och hagarna är brukade under många år, så att man slipper leva i schaktmassor, röja skog och sten eller odla upp allt från början. Men på de gårdar vi budade på i Stockholms län var ändå markerna till stor del förstörda, då det gått för många hästar på dem. På en gård var det 8 hästar på 2 hektar (hela gården var på 2 ha inkl. bostadshus, stall och ridbana så hagarna var betydligt mindre än så). Det som hade kunnat vara fina gräshagar var söndertrampade – för att inte tala om hur svårt det måste varit med parasiter.
Jag har fördelen av att själv vara i bygg- och fastighetsbranschen så jag har haft en del duktiga personer till hjälp för att granska de tekniska beskrivningarna på husen vi budat på, Nils Johansson på CO-pilot projektledning, Igor Colic på Bengt Dahlgren (VVS-konsulter) och Niklas Engvall på Hufvudstaden var till stor hjälp.
Det är mitt råd till er, fråga kunniga personer i arkitekt-, teknikkonsult- och fastighetsbranschen. Det finns så många olika uppvärmningssystem, grundläggningstyper, vägg- och takkonstruktioner från olika tidsåldrar. Att fråga hästfolk är knappast någon idé. Få har koll på ventilation, elstegar eller byggfysik. Hästfolk har ofta koll på ridbanans underlag, och det är lättare att byta ut än en dålig hus- eller stallbyggnad.
Men viktigast av allt, vilka är VI och hur vill VI leva?
Vi gillar inte att renovera. Vi gillar att träna och umgås med hästarna istället.
Vi vill ha ett smidigt liv där allt på gården bara funkar.
Vi gillar arkitektur och design, men har inte budgeten att slå till på en lyxig topprenoverad herrgård.
Vi är storstadsmänniskor utan lantgårdsbakgrund, så vi köper gärna tjänster och vill gärna ha trevliga grannar och en liten by i närheten med service, ICA och Systembolag.
Vi har våra tjänster i Stockholm men ser hur Mälardalen utvecklas och det känns tryggt att bygga en framtid just här, även om vi kunde haft råd med en större gård i en annan region i Sverige.
När vi skrev listor på vilka vi är, hur vi vill leva och vad som tar respektive ger energi så blev valet lätt; vi bygger eget! All nervositet över hektiska budgivningar och risker släppte, plötsligt blev allt kul!
Viktig läsning vare sig man vill bygga eget eller köpa en befintlig gård:
Regler för stallbyggnader
https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/djurskyddsbestammelser-hast.html
Allt om byggnation:
Regler för byggnation i Sverige
Alla hästar hemma 
En fråga. Jag har läst blogginläggen i efterhand fram till idag, juli 2019. Jag undrar vad er budget har varit fördelad på inköp av tomt respektivevför uppförande av stall och hus (med markarbeten och anslutningsavgifter)?
GillaGilla
Hej! Jag kommer att publicera alla nyckeltal i ett inlägg i september 😊 köp av tomt varierar som bekant i Sverige, dyrt i Mälardalen men å andra sidan en säkrare investering än andra platser. Håll ut så kommer det 😊
GillaGilla