Vad gömmer sig i underjorden?
När man för en byggbudget finns det en punkt man aldrig kan vara helt säker på, det är vad som döljer sig under marken. Behövs det sprängas eller behöver man köpa extra fyllnadsmassor? Vårt råd är att sätta en riskfaktor på några % på den punkten.
Vi har både tur och otur. Vår tomt består främst av morän, men också av klippor. Morän är en jordart som bildats av inlandsisen som lade sig över Norden för 110 000 år sedan och försvann för 10 000 år sedan. Än idag påverkas hela Sverige av denna enorma glaciär, landet höjs fortfarande varje år, lite mer i norr.
Fördelen med morän är att det är väldigt hårt när det är torrt, men när det är blött blir det som en gul lera. Vi fick köpa in några kubikmeter extra grus för att stallets grund skulle bli bra trots den blöta moränen. Det blev vår första oförutsedda kostnad.
När man grundlägger ett hus är det viktigt att det är samma underlag under hela grunden, annars uppstår sättningar. Det kan man se tydligt i Gamla Stan i Stockholm, som är grundlagd varierat på lera och berg. Dock är gamla hus byggda av plastiska material, som trä, och tegel som kan anpassa sig utan att huset spricker sönder. Om gamla stan hade byggts i stål och betong hade husen spruckit för länge sedan.
Om ett hus behöver pålas måste man ha koll på grundvattennivån. När tunnelbanan byggdes på 50-talet, så sänkte man av misstag grundvattennivån (man visste inte bättre) så att pålarna under Stockholm centralstation byggd 1872, kom i kontakt med luft och började ruttna. Men tack vare byggnadens mjuka trä- och tegelvalvstomme överlevde huset, men har fått lagas många gånger efter det, pga alla sprängningar och byggnationer i området. Gammal byggteknik är inte att förkasta!
Vi vill gärna anpassa vår gård efter lokala traditioner, inte bara för den historiska förankringen, utan för att det är smartast så!
I New York upptäckte man på 1800-talet att marken på Manhattan bestod av en unik granitsort som är extremt hård. Den möjliggjorde att skyskrapor kunde byggas billigt och effektivt.
Timmerhus är vanligt i traditionell japansk arkitektur, eftersom de håller (rör sig med) jordbävningar. Och vanligt i Norden och Ryssland då de blir mer täta (och varma) med tiden.
Det finns massor av exempel i arkitektur- och ingenjörshistoria hur geologi format byggnationen.
En faluröd hästgård av svenskt trä i enkla klassiska former och ett gästhus av timmer med skiffertak kändes därför självklart för oss!
Här ska bostadshuset stå
Alla hästar hemma 