Winter is coming

…som de säger i Fantasyserien som David gillar. Vi hann nästan klart med hela gårdsbygget innan vintern slog till med -6 grader och rikligt snöfall i Mälardalen. Vi föll på mållinjen med vinterdäcken. Men det går att åka taxi från Julmyra också.

Är vintern värre eller bättre på en hästgård i Julmyra än på Norrmalm?

På Norrmalm är det ungefär lika krångligt med första snöfallet. Man vaknar i ett konstigt ljus. Det är ingen solförmörkelse, utan 1,5 m snö på innergården som fyller fönstret. Man lär känna sina grannar när man skottar, gräver, bänder och lyfter.

Ett år gled jag på sommardäck nedför Dalagatan, alla ropade ”du klarar det aldrig” jag ropade ”jag klarar det! akta er!” På mäster Samuelsgatan började det luta uppåt igen, men några glada byggnadsarbetare gav mig en skjuts. Skjutsen höll i sig ända tills ett religiöst domedagssällskap i sakta mak promenerade över gatan i snöstormen, dragandes på en Jesus i en skrinda. Där tog det stopp.

Men bilen kom till verkstan, och hästen fick sin matte på kvällen – kl 22 eftersom motorvägen var igensnöad och fylld av flera hundra strandade lettiska långtradare.

I år står bilen strandad elegant på snedden på vår egen väg i alla fall!

Man får hoppas att Elon Musk snart uppfinner en bil som svävar ovanför marken/snön/leran/isen.

På arkitektkontorens power points spekuleras det om en värld med självkörande bilar och C:o working space i varenda by. Det vore underbart. Tills dess får vi får kämpa oss in till våra kontor i murriga business parks i snöstorm på olika obekväma sätt i många år till.

Och där kommer vi in på varför det är smidigare att bo på en liten hästgård i Julmyra än på Norrmalm; här har vi hästarna hemma. Aldrig någon oro över att inte kunna ta hand om hästarna!

Dessutom kan vi beställa plogning och sandning av Julmyra Horsecenter, som är något vassare än Stockholms Stad på den fronten (i Stockholm plogas endast cykelvägar, inte gångvägar eller viktiga körbanor)

Nu är vi inne i byggfasen då byggfelen uppdagas.

Stallet saknar ordentliga trösklar eftersom den detaljen föll mellan de olika byggentreprenörerna. Jag ser framför mig hur möss och snö väller in och mitt humör är mycket lågt av den lilla men mycket förargliga detaljen.

Jag glömde förbereda uttag för Thermobars i hagarna. Helgen fick gå åt att gräva ned kanalisation för elkablarna. Blött grus är mycket tungt. David ligger med brutna revben efter en grabbmiddag med go cart. De grabbarna är INTE mina kompisar just nu.

När bredbandsföretaget skulle installera bredband så var det fel på kanalisationen Markentreprenören fick gräva en stor grop i trädgården men som tur var hade jag medvetet inte valt att plantera något fint träd där eftersom jag vet att saker som grävs ned kan komma att grävas upp.

Och sist men inte minst; uppstår en shitstorm, bokstavligen:

Vi har två slutna tankar för svartvatten (wc) och en trekammarbrunn med infiltration för gråvatten (bad och tvätt).

Stor kapacitet och högsta miljöklass. Men något mer går till toalettanken så den fylls på ett ögonblick. Tack vare en duktig elektriker och David (nu förlåten för sina brutna revben) så upptäcktes felet. Kanske har tankarna fyllts av regn under byggtiden? Vi hoppas gåtan snart får en lösning.

Och så ska hästbroddarna på.

Alla med min småväxta fysik vet hur det är. Man våndas, och broddhålen måste rensas länge och noga. Det underlättar inte att hästen är 184 cm i mankhöjd och har shivering. En exceptionell humörhöjare är det också när hoven slinter och slår av gängtappen så den bryts av och gängtappen sitter kvar i broddhålet.

Så nu gäller det att mota bort irritationen och glädjas åt det positiva. Som våra fina Thermobars som är ett måste när man har häst i Sverige. Eller vår nya fina stalltvättmaskin.

Och att snön gör allt ljust och bommullsmjukt, varmt på något sätt. Menix upplever sitt livs andra vinter och är galen av glädje. Men hästarna vill fortfarande inte leka med den jobbiga vallhunden och hans gummistövlar, inte ens om det är snö.

Samma dag som både bil och hästtransport fick vinterdäck blev det 9 grader och fuktigt mörkgrått istället. Som det brukar!

I novemberrusket har vi på allvar börjat leta efter en till tävlingshäst. Hon hittade oss på något magiskt sätt. På onsdag är det besiktning!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s