Vad vi lärt oss denna vecka:

1. Att hitta rätt byggfirma som kan stallbestämmelser utan och innan, och kan leverera kvalitet och estetik till rätt pris, är lika svårt som att hitta sin livs kärlek på Tinder. Men det går!

2. Morän bildar gyllengul lera. Förhoppningsvis inte lika irriterande som vanlig lera, för att den är lite snygg och annorlunda.

3. En stallgrund måste potentialjordas. Annars är det bara att riva den och bygga nytt. Paniken när vi inte visste detta och stallgrunden redan låg på plats. Som tur var hade våra duktiga markentreprenörer från Julmyra Horsecenter tänkt på det!

4. När hästboxarna är på plats skall även de jordas.

5. Dom tråkigaste lektionerna på Arkitektskolan; fukt och u-värden, blev 20 år senare min trygga hamn i livet. Om ni bygger, läs på om det – och ventilation – om och om igen!

6. I Stockholm city, och i så kallade ”urbana lägen” händer inte mycket när det kommer till hållbarhet, miljö, grönska och ekosystemtjänster. Vet inte varför, kanske för att alla tjänstemän måste vara med och tycka om allt? I lantliga Julmyra däremot, satsas det på framtidens miljöprojekt i samarbete med både SLU och EU. http://www.julmyrahorsecenter.se/om-julmyra-horse-center/projektarbeten

7. Tyska hästboxinredningar uppfyller svenska myndigheters krav bättre än de svenska. Visserligen är de lite dyrare men precis som med tyska bilar, så är de närproducerade, man blir glad av dem och man myser när man tar i detaljerna.

Bilderna: Visar lugnet innan stormen. När man bygger, så tar markarbeten och husgrund en evighet, oavsett om det är en skyskrapa eller en liten hästgård. Vi är lite trötta på att se samma plattor och slangar med snö, utan snö etc. men nästa vecka händer det grejer!

Vår väg

Vårt hus

Vårt stall

Jag och han som bestämmer allt

Stommen till bostadshuset på vår gård börjar resas nu i februari. Hur ska det gå med all snö tänkte vi.. läser om hur gårdsägare i Stockholm går på knäna av striden mot snön, år efter år.. ett Sisyfosarbete tills våren äntligen kommer.

För det ska gudarna veta, att sju mil norrut är det ännu mer snö. Då känns det fantastiskt att vi valde att köpa mark i Sveriges enda ”Equestrian Community” eller enda ”lantliga BID” (business improvement district om man får använda mina egna facktermer).

Fantastiska Ove från Jylmyra Horsecenter har nämligen plogat både väg och byggarbetsplats. Medan vi och hästarna njuter av snön i Österhaninge och Vasastan (well.. i Vasastan är det mest irriterande att klättra över snövallar, men det är fint och tyst).

Den här veckan har vi ritat klart och beställt köket i bostadshuset. Det blev Modellen Gastro från Balingslöv som är så nära ett platsbyggt kök man kan komma. Vi har arbetat i moodboards; gnistrande snövitt, grön marmor, brunt och svart läder och glimmande mörk granit. Lite swedish grace inspirerat. ”Snyggt om hundra år” var vårt ledord.

Min bästa arbetsplats, förutom en vy över hästhagar, är badet. Nu ska alla kontrakt för bostadshusets alla olika entreprenader granskas och signeras – nu kör vi!

I sin ambition att bli en bra hästkarl och förbereda sig för att köpa sig en egen häst, att ha på gården, fick David provrida en stallkamrats häst. Ett härligt stort svart sto. Det började bra, men sen gick det undan i kurvan, lite väl mycket. David satt som en mäla i sargen. Eftersom han slocknade några sekunder så ringde den kloka hästägaren 112. Jag kunde dock konstatera att han var oskadd när jag kom, men en skallröntgen bör alltid göras efter en sådan smäll.

Som liten lärde jag mig ett ordspråk; ”du är en riktig ryttare när du åkt av 100 gånger”. För på det stora hela, så går det oftast bra. Och det är lika bra att flyga några gånger när man gör sina första hundår inom ridsporten, så lär man sig att det sällan är så dramatiskt, och då slappnar man av mer vilket leder till att man åker av mindre!

Sen fick David erfara ”the true” ridsportsmentalitet: Jag följde inte med i ambulansen eftersom jag ville motionera min häst så att han inte skulle få kolik i kylan. När jag hämtade David 5 timmar senare hade jag med en hälsning från en av hoppkillarna i stallet (som nyligen krossade pungen över ett hinder) ”välkommen till klubben, annars kan vi börja spela bridge”!

Sedan åkte vi hem till Vasastan, tog ett glas vin och såg på den fantastiska Netflix dokumentären ”Harry and Snowman”. Om en holländsk immigrant i 50-talets USA som räddade livet på en vit valack som gått framför plogen i en amishby. Tillsammans blev de Amerikas bästa hoppekipage. En gripande berättelse som alla borde se, jag har sällan sett något så gripande som berör livets alla aspekter.

I torsdags drabbades Emir av kolik. Jag såg på hans ögon att det här var inget vi kunde lösa med mash och longering, så det blev till att ringa hästarnas 112, distriktsveterinären. Emir har allt man kan önska; Motion varje dag, stor hage med thermobar och kompis, och vi mockar nitiskt dagligen. 2 hinkar vatten i boxen, finaste hästmaten och hur mycket hösilage han vill. Men kylan är hård nu, och lite för mycket stillastående någon dag och dåligt drickande så kan tarmarna lägga sig i ett dåligt läge, när de blir stilla bildas snabbt giftiga gaser och då kan det gå fort innan det blir kritiskt. Veterinären kom ut och slangade, slangen hamnade fel och Emir fick vatten i lungan istället för i magsäcken. Tillslut blev det rätt och hans mage fylldes med 10 liter vatten och paraffinolja. Den natten sov jag i stallet och såg till Emir en gång i timmen. Vi gosade och promenerade. Tillslut blev han helt återställd. Men de första högarna som kom ut innehöll död tarmslemhinnevävnad. Som långa maskar – eller korvskinn. Då förstod jag hur ont han haft och hur glad jag är att han fick hjälp inom en timme.

Själv kan jag nätt och jämt gå eftersom jag hopptränade min kompis kraftfulla och avancerade jättevalack för Roine CB i veckan som gick. Träningsvärken gör att jag knappt kan växla till 6:an på bilen! Det är så värt det, inget går upp mot en hoppträning eller tävling. Endorfinkicken kan inte ens jämföras med den finaste champagne på en vit strand eller en Ferrari på Autobahn!

Emir får penicillin och Metacam för att undvika lunginflammation då han av misstag fick vatten slangat i lungorna. Stackars David som jag anklagade för att vara vek visade sig troligtvis ha brutit ett revben i ryggen. Han känner sig dessutom mindre värd än ett hårstrå på Emir just nu. Och visst har jag lite dåligt samvete när jag ser Davids rygg.. men tänk vad bra när vi snart har hela familjen samlade på ett ställe!

Det är inte en evighet kvar, bostadshusets grund är lagd på gården i Julmyra. Nu är det läge att börja tänka ut ett namn på gården!

Bffs!!

God fortsättning!

Den kalla långsamma mörka högvintern som börjar nu och slutar vid påsk kallas för Oxveckorna enligt nordisk tradition. Må så vara på Norrmalm men i vårt Julmyra händer det massor nu!

Våra duktiga entreprenörer förbereder marken för bostadshuset. Vi försökte undvika sprängning, vilket fördyrar projektet, men eftersom det är omöjligt att förutse i en berg- och morängrund så blev det några klippor som rök långt ned under marken. Det är viktigt att en byggnad består av en och samma markmaterial under grundplattan, annars blir det sättningar.

Vi har placerat villan 30 m från stallet, med huvudentréerna mittemot varandra. Avståndet är stort av brandskyddsskäl, och för att få ljus och luft på gårdsplanen. Avståndet är samtidigt litet, för att lätt kunna gå ut och natta hästarna i pyjamas, eller höra om något händer, som kolik etc.

Hästarnas boxar, och vårt sovrum, är båda placerade mot öster, så att vi alla kan vakna till soluppgången 🌞

De två första bilderna är markberedningen för villan, de tre sista visar grunden för stallet, och montering av ledningar för el, vatten och värme.

Vad gömmer sig i underjorden?

När man för en byggbudget finns det en punkt man aldrig kan vara helt säker på, det är vad som döljer sig under marken. Behövs det sprängas eller behöver man köpa extra fyllnadsmassor? Vårt råd är att sätta en riskfaktor på några % på den punkten.

Vi har både tur och otur. Vår tomt består främst av morän, men också av klippor. Morän är en jordart som bildats av inlandsisen som lade sig över Norden för 110 000 år sedan och försvann för 10 000 år sedan. Än idag påverkas hela Sverige av denna enorma glaciär, landet höjs fortfarande varje år, lite mer i norr.

Fördelen med morän är att det är väldigt hårt när det är torrt, men när det är blött blir det som en gul lera. Vi fick köpa in några kubikmeter extra grus för att stallets grund skulle bli bra trots den blöta moränen. Det blev vår första oförutsedda kostnad.

När man grundlägger ett hus är det viktigt att det är samma underlag under hela grunden, annars uppstår sättningar. Det kan man se tydligt i Gamla Stan i Stockholm, som är grundlagd varierat på lera och berg. Dock är gamla hus byggda av plastiska material, som trä, och tegel som kan anpassa sig utan att huset spricker sönder. Om gamla stan hade byggts i stål och betong hade husen spruckit för länge sedan.

Om ett hus behöver pålas måste man ha koll på grundvattennivån. När tunnelbanan byggdes på 50-talet, så sänkte man av misstag grundvattennivån (man visste inte bättre) så att pålarna under Stockholm centralstation byggd 1872, kom i kontakt med luft och började ruttna. Men tack vare byggnadens mjuka trä- och tegelvalvstomme överlevde huset, men har fått lagas många gånger efter det, pga alla sprängningar och byggnationer i området. Gammal byggteknik är inte att förkasta!

Vi vill gärna anpassa vår gård efter lokala traditioner, inte bara för den historiska förankringen, utan för att det är smartast så!

I New York upptäckte man på 1800-talet att marken på Manhattan bestod av en unik granitsort som är extremt hård. Den möjliggjorde att skyskrapor kunde byggas billigt och effektivt.

Timmerhus är vanligt i traditionell japansk arkitektur, eftersom de håller (rör sig med) jordbävningar. Och vanligt i Norden och Ryssland då de blir mer täta (och varma) med tiden.

Det finns massor av exempel i arkitektur- och ingenjörshistoria hur geologi format byggnationen.

En faluröd hästgård av svenskt trä i enkla klassiska former och ett gästhus av timmer med skiffertak kändes därför självklart för oss!

Här ska bostadshuset stå

I mörka november är det extra tufft att pendla mellan jobb, bostad i city och stallet i Österhaninge. När snön kommer blir allt så mycket ljusare och gladare!

Det är vår sista vinter i Astrid Lindgrens och August Strindbergs kvarter ifall allt går som det ska med byggproduktionen. I september 2019 är bostadshuset beräknat att stå klart på vår gård i Julmyra. Stallet är förhoppningsvis uppe på försommaren.

Då får vi en kombo av karriärliv i city och the good life med alla hästar hemma! 🐴🐴🐴.

Lycka kan visst köpas för pengar.. (eller hästgodis)

Sade David och kramade Julmyras Shetlandsponny i extas. Om man frågar David ”whats in it for you” angående vårt gårdsbygge så svarar han inte naturen, friheten, fint hus, egen fälttävlanshäst eller kvalitetstid med mig, han svarar: Egen Shetlandsponny!!

Idag har vi varit på samordningsmöte med våra markentreprenörer. Vi tog hem vår första egna jättefina julgran, och slipper köpa en på Odenplan för 200 spänn.

Vår nya närmaste ”hemstad” blir Uppsala. Kultur, vacker arkitektur och god mat, perfekt för en fredags AW. Innan vi ringlade oss hem till Vasastan genom de helt sjuka bilköerna från Solna. Stockholms trafikplanering kommer vi inte att sakna!

Snön vill inte riktigt ligga kvar, därmed är mörkret nästan smärtsamt tryckande i år. Men det finns ljuspunkter!

Igår stod vi i ultraljudsundersökningsrummet på Mälarens hästklinik i Sigtuna, och fick veta att min älskade gamla tävlingshäst ”Hoppkungen” Emir har hälsan i behåll för ett fortsatt skönt lite lugnare hästliv. Samtidigt gjöt byggaren Dolis klart hela grunden till stallet och smsade oss bilder.

I caféet på kliniken träffade vi våra vänner från SR Häst- och Ryttarutbildning och hann med att planera nyårsfesten.

Idag hade vi ett utomordentligt trevligt möte med en leverantör av stallinredning (boxfronter och boxväggar). Det blev många skratt och kreativa skisser över rökta räkor och vitt vin på Urban Deli på mysiga Nytorget på söder.

Nu när vi löst allt det tekniska och funktionella börjar det kreativa då vi kan välja detaljerna som sätter guldkant på tillvaron – eller guldknopp på boxarna 😂

Stallplanen är grusad och dränerad och snart ska stallgrunden fyllas med speciell häst-betong. Rekommendationerna kommer från jordbruksverkets föreskrifter.

Det är ett flertal olika entreprenörer som bygger olika delar av gården. God kommunikation och samordning är viktigt, men framförallt uppskattar vi det personliga engagemanget, kunskapen och den goda stämningen på våra byggmöten. Vi utgår ifrån att resultatet ska bli bra, då blir det en trevlig arbetsmiljö för alla.

David, som är doktor i filosofi och ekonomi, har avslöjat att han drömde lite om att bli arkitekt. Han är riktigt duktig, och får ta beslut i designfrågorna. Jag får ägna mig åt byggfysik och ritningar. Stort av mig att släppa tycker många, skönt tycker jag!

Det ska vara ”easy” att bygga gård och ha hästar!

Nu gäller det att vi har planerat rätt för avlopp, stallbrunn, golvvärme, vatten och dörrar, för nu gjuts plattan till stallet. Imorgon är det försent, då får vi leva med eventuella missar. Men allt såg lysande ut på dagens platsbesök.

Planeringsfasen har gått mot sitt slut, tekniskt samråd hölls i november i Sala stadshus. Det innebar ett startmöte mellan vår bygglovshandläggare på kommunen, vår kontrollansvariga enligt Plan- och bygglagen (som vi enligt lag behöver anlita) våra markentreprenörer samt David, -ensam! Själv var jag på jobbkonferens i Västerås. Trots att jag är den byggkunniga av oss. Men man växer med sin uppgift och David klarade därför detta minst lika bra!

En tid efter kom startbeskedet från kommunen med posten, och det innebär att det nu är fritt fram att bygga hela gården.

Varje platsbesök blir mer spännande än det föregående. Idag planerade vi markavrinning och dagvattenhantering, valde ut vilka träd som skulle sparas, hur hagarna skulle gå, och vart schaktmassor skulle fördelas. Vi hittade grunden av en gammal kolmila, tänk att det bott kolare i kolarkojor här! Denna region är också klassisk vikingamark, men dem vill man inte hitta rester av, då blir det försening i bygget