Nu är det dags att skapa bostadshuset. Hästarna i all ära med David klagar ofta på att jag är mer engagerad i stallet än i huset där vi själva skall bo!

Jag är själv arkitekt men pragmatiker. Jag har ritat hundratals hus under min karriär, men det är inte snygga fasader och en bra planlösning som är det viktiga, det är lika mycket snittet genom väggen och byggnadens konstruktion och kvalitét som är viktig. Och med pragmatiker menar jag; varför ska jag uppfinna hjulet på nytt då det finns så bra lösningar på marknaden? Drömmen är såklart att skapa en dröm som Frank Lloyd Wrights ”Falling Water House” eller Mies Van der Rohes paviljong i Barcelona 1929, men det har vi varken tid eller pengar till. Möjligen att gästhuset får bli ett tävlingsbidrag till Träpriset eller Villapriset. Men vår mangårdsbyggnad behöver komma upp snabbt, vara av god kvalitét, tidlös och vara vår trygga hamn när vi sedan utformar resten av gården.

Vårt koncept är tre huskroppar i den klassiska rena husformen med sadeltak, samlade kring en rund gårdsplan med en trädgård i mitten. Mangårdsbyggnad, gästhus/ateljé/arbetsplats samt stall. En allé som följer naturens kurvor leder upp till gården som omges av hästarnas hagar.

Viktigt när man ritar såväl en gårdsplan som ett stadskvarter, är att tänka ut hur man angör byggnaderna (vägen fram) och hur husen är placerade på tomten i förhållande till väderstrecken, och hur solen rör sig över dygnets timmar. Hur bilar och lastbilar smidigast rör sig in och ut med leveranser är a och o för ett smidigt gårdsliv.

Så snart vi fått en grundkarta med de rätta höjdkurvorna så ska vi börja bygga en modell. Ingen arkitektur utan modell! Det är först då man förstår proportioner, skala och ljus.

När vi såg lämpliga markannonser på Hemnet kontrollerade vi med både mäklaren och kommunen att det inte skulle bli problem att etablera en jordbruksfastighet och inhysa hästar. Områden utanför staden har sällan en detaljplan men ofta en översiktsplan. Men det finns regler för hur nära en detaljplanerad bebyggelse med tex bostad och skola som hästgården får vara. Lite krångligt och osäkert tyckte vi.

Det var då vi hittade Julmyra nordväst om Uppsala. http://www.julmyrahorsecenter.se och http://www.julmyra.se

Ett ”häst-community” med gårdar, villor och lägenheter där allt i samfälligheten är anpassat för hästar. Extra breda vägar för att rymma såväl bilar som sulkys och ryttare. En internationellt erkänd travbana, ett fantastiskt ridhus och en samordnad gödselhantering. Och för oss, tryggheten i att alla grannar är trav- eller ridsportsfolk. Julmyras förebild är ett ”Horse-community” utanför Paris. Området var inte fullt bebyggt ännu, så flera gårdsmarker fanns till salu. Vi ringde mäklaren i annonsen på Hemnet, men kände att hen inte var särskilt införsäljande, ”åk dit och titta själva, bara att gå in på tomten”.

Då kontrollerade vi på www.hitta.se vem som ägde de övriga gårdstomterna som ännu inte var bebyggda, ägaren visade sig vara Geir Pedersen, VD för Julmyra Horse Center. Geir var en riktigt god ambassadör för Julmyra och bjöd in oss till sitt kontor på Julmyras travanläggning i världsklass. Han berättade om områdets historia, utveckling och framtid på en snygg PowerPoint över en god kopp kaffe i ett konferensrum dekorerat med målningar över kända travhästar. Den här vintern var det ovanligt mycket snö i Stockholm med omnejd, och vi hasade oss fram i 1 meters snö på gårdstomterna och försökte bilda oss en uppfattning om topografin. Tomterna var på 3,5 till 4 hektar med bredband och el framdraget till tomtgränsen. En detalj som fick oss att känna ännu mer att det här var rätt, vi hade trots allt heltidsjobb och snabb säker uppkoppling är en viktig detalj i vardagen.

Det visade sig också att Geir hade egna entreprenörer som jobbade på Julmyra Horse Center och hade byggt all infrastruktur. Vi kunde anlita dem eller ta in egna kontakter för att bygga vägar, brunn och husgrunder. Såhär gick vi till steg för steg.

1. Jag ringde upp Sala-Heby kommun VA-enheten (vatten/avlopp) och tog reda på vilket krav just den här kommunen hade på dricksvattenbrunn och avloppsbrunn. Alla kommuner har olika krav. De var väldigt tillmötesgående och förklarade att området är extra känsligt så vi behövde ha en sluten avloppstank för avloppsvatten.
2. Jag kontaktade några olika brunnsborrare och jämförde priser. Både Julmyras egna entreprenörer och de jag hittade på ”marknaden” i området genom att googla. Efter att ha inspekterat tomten med två olika entreprenörer, så föll valet på Julmyras egna entreprenör, då han var så erfaren av brunnsborrning i området och var dessutom väldigt trevlig och tillmötesgående. Som gammal byggherre tycker jag att en bra kemi med entreprenören är a och o, viktigare än pris (det blir ändå alltid dyrare om kommunikationen brister).
3. Detsamma gjorde vi med markarbeten, dvs byggnation av väg och hårdgjord yta. Jag hade gjort en skiss genom att rita på ett flygfoto från lantmateriet.se

Det finns en skalstock med på alla websidans flygfoton, så att entreprenören kan räkna ut vilka mängder grus mm. det skulle krävas enligt min skiss.

Vi tog ut entreprenörer på platsen och jämförde, och valde Julmyra Horse Centers egna entreprenörer. Lokal förankring, kunskap om området och personkemi avgjorde.

I det här skedet hade vi inte valt tomt ännu. Snön låg fortfarande tjock på marken i slutet av mars, så vi famlade lite i blindo kändes det som. Vi visste dock att vi inte ville ha för mycket berg då det är dyrt att spränga, och inte heller för mycket sank mark som skulle kräva utfyllnad. I mitten av april började snön vika undan och naturen kom fram. Vi köpte en tomt på 3,4 hektar som vi tidigare tyckt var ointressant. Nu blev vi helt förälskade i den; ängsmark med björkar och skog i kanterna. Dessutom låg den helt rätt i väderstrecken enligt min gårdsskiss, och bestod av morän, som är bra att bygga på.

Det är väderstrecken som gör livet. Vi vill ha en uteplats med trädäck och badtunna mot söder. Hästarna ska få se solen gå upp i öster genom stallets finaste fönster. Vi vill se solnedgången från syrenbersån i väster. Och bilparkering och gödselcontainer kan vara mot norr!

Sedan dagen då vi bestämde oss för att bygga en egen hästgård från grunden har resan varit så mycket roligare och mer energigivande än om vi hade köpt en befintlig gård.

Under hela året hade vi åkt runt i Stockholmsregionen och budat på gårdar. Vi hade en begränsad budget så alla fina drömgårdar som det står om i Hippson fanns inte med annat än i drömmen. Vid varje budgivning lever man sig in i hur det skulle vara att bo just där tillsammans med hästarna. Att gå upp och morgonfodra i soluppgången just där. På så sätt kan budgivningar vara psykiskt jobbiga. Man lever i en dröm man inte vet om den blir sann.

Budgivningar på gårdar är lika hetsiga som budgivningar på sekelskifteslägenheter i Stockholms innerstad. Skillnaden är att vid en lägenhetsvisning bildar man sig ganska snabbt en uppfattning om kvalitet och dolda fel. På en gårdsvisning är det lika kort om tid men oftast flera hus och många hektar att inspektera. Varje gård på marknaden hade mer eller mindre av dessa orosmoment;

• Är stallets mått tillräckliga? Vad händer om Länsstyrelsen inspekterar och vi måste stänga stallet? Fryser vattnet på vintern och hur leriga blir hagarna? De flesta gårdar vi såg hade för små boxar, för lågt i tak eller en ägare som inte kunde så mycket om diken och hur vatten faktiskt beter sig.
• Vilket ridhus finns på ridavstånd? Vad händer om vi båda vill träna samma kväll och vi bara har råd med en hästtransport och det är två meter snö på den egna banan och möte på jobbet imorgon kl. 8?
• Orkar vi jobba heltid, ha hästar och samtidigt renovera? Om sanningen skall fram så är inte renovering det bästa för relationen. Och det var inte precis Alvar Aalto som hade inrett gårdarna vi tittade på – nej, snarare var det mycket 90-tal med hudfärg, ockra och svampad aprikos på väggarna.
• Riskkonstruktioner i byggnaderna. Hållbara konstruktioner med en så kallad trög stomme (en tung stomme som håller varmt på vintern och svalt på sommaren) som en timmer- eller stenbyggnad, var ovanliga, eller fanns endast utanför vår budget. Det mesta vi såg var konstruktioner från 50-tal till början av 2000-talet, typiska högriskbyggen avseenden fukt och energi. Dessutom ofta låga takhöjder. Våtrumsintyg fanns inte i ett enda fall varpå vi fick vara beredda att avsätta minst 100 000 kr till badrumsrenoveringar. På många gårdar hade dessutom någon snickarglad man (för det är väl oftast män som går loss och bygger efter egna icke så genomtänkta idéer) påbörjat ett projekt som inte avslutats. Just sådant, får energin i kroppen att bara rinna ut…

Det finns dock fördelar med att köpa en befintlig gård, och det är att marken och hagarna är brukade under många år, så att man slipper leva i schaktmassor, röja skog och sten eller odla upp allt från början. Men på de gårdar vi budade på i Stockholms län var ändå markerna till stor del förstörda, då det gått för många hästar på dem. På en gård var det 8 hästar på 2 hektar (hela gården var på 2 ha inkl. bostadshus, stall och ridbana så hagarna var betydligt mindre än så). Det som hade kunnat vara fina gräshagar var söndertrampade – för att inte tala om hur svårt det måste varit med parasiter.

Jag har fördelen av att själv vara i bygg- och fastighetsbranschen så jag har haft en del duktiga personer till hjälp för att granska de tekniska beskrivningarna på husen vi budat på, Nils Johansson på CO-pilot projektledning, Igor Colic på Bengt Dahlgren (VVS-konsulter) och Niklas Engvall på Hufvudstaden var till stor hjälp.

Det är mitt råd till er, fråga kunniga personer i arkitekt-, teknikkonsult- och fastighetsbranschen. Det finns så många olika uppvärmningssystem, grundläggningstyper, vägg- och takkonstruktioner från olika tidsåldrar. Att fråga hästfolk är knappast någon idé. Få har koll på ventilation, elstegar eller byggfysik. Hästfolk har ofta koll på ridbanans underlag, och det är lättare att byta ut än en dålig hus- eller stallbyggnad.

Men viktigast av allt, vilka är VI och hur vill VI leva?

Vi gillar inte att renovera. Vi gillar att träna och umgås med hästarna istället.

Vi vill ha ett smidigt liv där allt på gården bara funkar.

Vi gillar arkitektur och design, men har inte budgeten att slå till på en lyxig topprenoverad herrgård.

Vi är storstadsmänniskor utan lantgårdsbakgrund, så vi köper gärna tjänster och vill gärna ha trevliga grannar och en liten by i närheten med service, ICA och Systembolag.

Vi har våra tjänster i Stockholm men ser hur Mälardalen utvecklas och det känns tryggt att bygga en framtid just här, även om vi kunde haft råd med en större gård i en annan region i Sverige.

När vi skrev listor på vilka vi är, hur vi vill leva och vad som tar respektive ger energi så blev valet lätt; vi bygger eget! All nervositet över hektiska budgivningar och risker släppte, plötsligt blev allt kul!

Viktig läsning vare sig man vill bygga eget eller köpa en befintlig gård:

Regler för stallbyggnader

https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/djurskyddsbestammelser-hast.html

Allt om byggnation:

https://byggtjanst.se/

Regler för byggnation i Sverige

https://www.boverket.se/sv/