Gårdsnybörjare!

På arkitektskolan lärde man sig mura, gjuta betong, slå plåt, snickra, bygga broar och timra. Man lärde sig hantera alla stora maskiner i verkstaden, bl.a den gigantiska cirkelsågen som jag var livrädd för eftersom en kille hade dött av att få en trädstock i magen när klingan fastnade sade myten.

David pluggade till civilekonom på Handels samtidigt, jag vet inte vad de lärde sig där, annat än att han inte kan montera upp en hylla. Vi kände inte varandra då, men min skola murade igen deras huvudentré och programmerade om deras hiss så att David kom försent till sin föreläsning.

David har, trots det, vissa förmågor. Han har vunnit något stort ekonomifilosofipris och ska föreläsa i Boston snart. Han jobbar dagarna i ända med förberedelserna för intervjuer och sitt föredrag. Jag maxar min semester med att testa redskap på Stockholms olika byggvaruhus.

Eftersom vi aldrig bott på en gård, eller ens ägt ett hus, så består vår ”redskapsbod” i Vasastan ungefär av tre hammare och en rasp (!) där det står ”KTH Arkitektur” inbränt i trähandtaget (en räddad relik eftersom skolans verkstad brann upp så småningom). En riktigt bra borr och olika typer av hjul och lastredskap känns som nr.1 för att starta driften av en hästgård (Ett mysterium är att det ens tillverkas pirror och kärror som inte har punkafria hjul).

Det går bra för framskridandet av vår lilla hästgård men sämre för Sverige – vilket har givit oss några ekonomiska smällar tyvärr. Eftersom den svenska kronan är svag så har vissa investeringar och leverantörer blivit dyrare. Och allt går inte att köpa närproducerat.

Närproducerat och grannskapssamarbete finns det dock i Julmyra, kolla in den fantastiska maskinen som en av våra grannar har, en skogsbrukare som vi anlitat för att gallra vår skogsmark och förvandla den till hagar. Han ”äter” träd och spar de fina träden!

Men nu vill jag ställa en fråga till alla er som läser bloggen! Vilka är de viktigaste redskapen att investera i om man har en hästgård? (Undantag traktor, som vi inte behöver eftersom vi kan köpa de tjänsterna av Julmyra Horsecenter). Smått som stort!

Stallet utvecklas varje dag

Insidan av stallet är klätt med liggande panel

Vy från stallet mot bostadshuset

Stallet får höga portar med överljus

Spolspiltan

Foderrum med breda dubbeldörrar

Teknikrum med täckestvättmaskin, hydrofor och brunnsutrustning för hela gården, varmvattenberedare för stall samt rengöringshörna

Till vänster sadelkammare, till höger foderrum. I taket har vi valt ljusa träullitskivor och på väggarna ljus liggande panel

Brandväggen mellan boxdelen och servicedelen.

Inkommande el till stallet via sadelkammaren

Hjärtat för gårdens vatten installeras i teknikrummet i stallet, på så sätt spar vi plats i huset

Vy mot sadelkammare

Brunnen i spolspiltan kontrolleras av gullig nos

Badrummet kontrolleras av Menix som har koll på allt

Vy från master bedroom

När man badar har man vy över stallet

Platsbyggt kök med läderhandtag – inspiration av Hans Asplund och Gunnar Asplund som gjorde många fina läderlindade trappräcken och handtag 1920-1960

Trapphus

Vy från kök över hagar

Här skapas hagar!

Han som gör att vi gör allt det här

Shopping, inspiration och konstruktion

Den här veckan har vi handlat viktiga saker till gården. David har beställt sadelhängare från Quesarum byggnadsvård. Ofattbart vackra men varje sadelhängare av teak och massivt gjutjärn väger 20 kg. Hoppas vi slipper svetsa en stålkonstruktion kring sadelkammaren. Men tänk att mötas av konstverken varje morgon! The devil is in the details. ”Less is a bore” som postmodernisterna sade som uppror till modernismens mer praktiska ”Less is more”.

Sen investerade vi i ett rejält gårdssläp. Valet föll på Sirius S75 Alu för den gedigna stålkonstruktionen, materialet, estetiken ”made in germany” och återförsäljaren Torstenssons med fantastisk service! Nu kommer Hoppkungen att kunna åka både brett och högt, ponnyerna får mycket gott om plats och de nya förmågorna får en trevlig dag på tävlingsplatsen. Aluminiumkarossen är helt underhållsfri. Jag har alltid undrat varför inte bilkarosser görs i aluminium. Någon som vet?

Och så hamnade vi i arkitektur- och konstruktionshimlen när vi besökte våra arkitektvänner som ritat och byggt sitt eget ”Summerhouse T” i Stockholms skärgård. Trähuset på 40 kvm är smart och sagolikt vackert. En sofistikerad dold stålkonstruktion där de tagit hjälp av en båtbyggare får byggnaden att kännas lätt och svävande. Huset har bl.a vunnit Falu rödfärgs priset, nominerats till villapriset och bidragit till Krupinski/Krupinska arkitekters internationella framgång.

För oss är de en förebild då vi själva bygger en liten gård med en liten budget. Vacker och trivsam arkitektur behöver inte kosta mycket eller kräva många kvm!

Sommaren är varm men regnig så vi behöver inte oroa oss för hösilagebrist i år. Det var annars ett stort orosmoment förra året för oss. Tid är det dock stor brist på; vi önskar vi hann resa runt och provrida tävlingshästar, men det kommer en tid för det också!

Juli.. det är alltid mörkast innan gryningen!

En stallkamrat undrade förväntansfullt; ”Nu måste det vara dags för ett nytt blogginlägg!”

Jag svarade cyniskt att jag kan skriva det på två rader;

-”Pengarna flödar ut och det ser ut som Chernobyl (efter katastrofen)!”

..Men med glimten i ögat! För våra entreprenörer gör ett fantastiskt jobb, men köper man som vi rå, orörd skogsmark (förutom en kolmila som fanns där på 1800-talet) för att förvandla till säkra ängar för känsliga hopphästar så blir det en del huvudbry.

Byggnaderna växer fram jättefint. Grundläggning och vägar ser imponerande perfekta ut. Nu är det hagmarkens tur att förädlas.

Vår princip är; Ängsmark med till viss del odlad vall, björkar för skugga (och för att de är vackra) samt klippor är tillåtna, men inte stenrös som kan skada hästarna. Vår filosofi är att kuperad mark stärker hästarna och gör deras liv utanför träningen roligare och sundare, men det får inte finnas uppenbara skaderisker.

En brant sluttning är ok, men inte stenrös där de kan fastna. Vore vi miljonärer skulle allt vara mycket enklare. Men nu måste vi tänka smart istället.

Vi har anlitat en lantbrukare från grannskapet som har skogsmaskiner, han kommer att röja marken från träd och sly och sälja virket åt oss.

Nästa steg, eller parallellt, är att vår duktiga samarbetspartner Julmyra Horsecenter schaktar bort stenrös, samt flyttar runt schaktmassor och fyller ut där det är sank mark, samt bygger kullar över stenrös som inte går att flytta.

Samtidigt schaktas det upp en autostrada av plan mark där våra A-staket skall gå fram enligt vår principritning för hagar.

Det kommer bli så fint, men just nu är det mest schaktmassor ”in construction” – därav det mindre estetiska uttrycket på bilderna!

Vi har semester men istället för att tillbringa den på en vit strand, eller med ett champagneglas i handen i Falsterbo eller i Aachen, eller med att provrida härliga hopphästar i Skåne eller på Irland (drömmar är det inte ont om), så gör vi så osexiga saker som att packa lådor, betala räkningar, planera, sitta i bilkö, planera, betala räkningar, packa lådor igen. Osv. Med korta undantag för att rida seniorhästen och öva med hundslyngeln på brukshundklubben.

Allt för hoppet om hur bra det kan bli sen!

Av en händelse så fick jag span på ett speciellt nummer av tidningen Arkitektur i vårt badrum. Vi har ett helt bibliotek av böcker samt arkitektur- och designmagasin i badrummet så det är lite udda att detta nummer verkligen lyste till. Det fick mig att se vardagens slit just nu i ett större perspektiv.

TEMA RIDSPORT. Tidningen Arkitektur skriver;

”Varje ny byggnad för hästsport är också en satsning på rättvisa, jämställdhet och en fungerande landsbygd”

I landskapsarkitekten Hanna Elgåkers avhandling ”Horse-keeping in Peri-urban areas, changing land use with Possibilities and Conflicts” förklaras att hästnäringen är en viktig näring för Sveriges landsbygd, och en del av den upplevelseekonomi som, istället för att skapa motsättning mellan stad och landsbygd, för dem samman.

Att bygga är ett sätt att manifestera sin plats i världen. Så oavsett om det gäller stora proffsanläggningar eller en liten sporthästgård, så känner vi att det vi gör ligger rätt i tiden, inte minst för vår egen livskvalitet. Och då får det vara lite ”Chernobylkänsla” innan det vänder!

Menix motverkar produktionen genom at sno fasadpanelen

Stallet får nu liggande panel på insidan.

stallets inredning tar form. I centrum står min 200 kg täckestvättmaskin som jag mot alla odds lyckats få dit genom att övertala folk som inte visste vad de gav sig in på.

Lilla stallingången

Här kommer det snart en sadelkammare

Hästarna får ljust och luftigt här kommer det bli ett foderrumfin grundläggning är A och O för ett stall

Vy mot servicedelen

Här blir det hagar så småningom

Fina hus och jobbig natur..

Stallet har fått sin herrgårdspanel målad med Falu röd slamfärg, de svarta valvformade fönstren är monterade och takfönstren sitter på plats.

Stallets takfönster har många praktiska funktioner;

  • Genom takfönstren sker nockventilationen. Vi styr öppning och stängning med en knapp på stallväggen.
  • En vädersensor på taket känner av vind och oväder och stänger då takfönstren automatiskt.
  • Det spar elkostnader då vi inte behöver ha belysningen på lika mycket
  • Det ger luft och rymd och blir otroligt fint för hästarna! Särskilt om de behöver vara inne mer än vanligt vid oväder eller sjukdom, och ändå kan ha kontakt med himlen.

Våra boxar från City Boxens De Luxe serie har levererats. Det blev bambuväggar och galvaniserat stål. Motivationen kring materialvalen är;

  • Pulverlackat boxgaller är snyggt, lite dyrare men kan lossna med tiden i fogarna. Galvaniserat stål är billigare och kan bli matt och fult. Men om man hittar en tillverkare som gör glänsande fin galvanisering så är det praktiskt och snyggt. Dessutom billigast. För visst glänser gallren som silver! (Se bild). Det ger lyster i ett ljust stall.
    Bambu i boxväggarna var det självklara valet. Furu är billigare men slits mer, och plast är praktiskt på stora anläggningar och veterinärkliniker. Men i det lilla familjestallet är det verkligen värt att satsa lite extra och sätta in bambu. Det är stenhårt och otroligt tåligt mot hästars slitage, dessutom jättesnyggt.

Äntligen har recyclingtrenden nått ridsportsvärlden inte en dag försent! I Haninge där vi står uppstallade nu finns också en del bra stallsamverkan. Stall som byter ägare kör loppis och vi har fyndat både täckestvättmaskin, skottkärror, redskap, och lös stallinredning. En del jobb och körande och kånkande men så värt det!

En av våra grannar bygger ett stort fint stall samtidigt som oss. Det är samma duktiga byggfirma så vi kan samordna en del – styrkan i ett hästcommunity. Vi fick komma på byggplatsbesök och häpnade över den storslagna byggnaden. Istället för en lång stallgång har de sju stallar på rad med egna ingångar. Praktiskt och småskaligt för varje tränare/hästägare. I hagarna har de lagt flis och bark istället för grus/paddex. Mycket snyggare och mjukare för hästarna.

Våra egna hagar är just nu en stressfaktor. Jag och Menix inventerade hela marken idag. Aldrig har 3.4 hektar känts så stort och jobbigt. Ena metern djungel, andra metern berg och en miljon stora lösa stenar som inlandsisen droppat på just vår mark. Man kan se en potential till fin hagmark efter att stora schaktmaskinen varit på besök. Bort med allt utom fina björkar, (det finns ändå bara Björk, tråkig tall och gran här, inget kul som ek eller lönn), stängsla in och så vall. Som vi längtar efter det!

Integrerad automatisk nockventilation i form av takfönster på plats

Vy mot servicedelen. I det blivande teknikrummet står brunnspumpen på plats.

Urtag för stallfönster som snart ska bli bågformat.

Samma fönster, nu i sin rätta form!

Snygga boxgaller

Boxfronter i Bambu som vi får rädda från åskovädret

Här står våra stalldörrar och väntar på att monteras. Svart fiskben såklart!

Jag mäter ut vart tvättmaskinen ska stå. Den behöver bultas fast i betong.

Takfönstret blir snyggt även från utsidan

Det var så värt att satsa på herrgårdspanel och bågformade fönster!

Grannens stall är något större!!

Menix och jag går vilse på vår egen mark och tappar bort alla verktyg. Jag ber honom söka men han hämtar bara pinnar då..

Juni; bygg- och landskapsplanering genom både glädje och sorg

Naturen sjuder och nu ser vi hur mycket det är att göra med marken. Månlandskapet skall förvandlas till grön ängsmark med naturbete. Utan Julmyras hästkunniga markentreprenörer hade vi varit förtvivlade. Men nu har vi en strategi; Alla lösa stenar skall schaktas bort, fula träd skall fällas, fyllnadsmassor och stora stenbumlingar skall flyttas runt för att jämna ut marken, och ovanpå allt ska vi så vall för hästar.

Vår tidiga schematiska ritning över hagarna sätts på prov då vi behöver gå runt klippor och höjdskillnader, men vi kommer att gå runt med sprayfärg och plastband och jobba i skala 1:1 på plats. Eftersom vi har köpt in A-staket från Equisafe som kräver ordentliga fundament så behöver marken förberedas med röjning där staketen skall fram.

Vår övertygelse är att hästar mår bra av naturhagar och min erfarenhet är att de blir lösgjorda när de rör sig i kuperade hagar under dagen, de har alltid något att leka med och blir därmed psykiskt avslappnade när det är dags för träning, och de blir starkare, smidigare och får mindre skador. Dessutom är den Uppländska hagmarken nästan lika vacker som en Skånsk bokskog!

Vi kommer att eftersträva ängsmark med träd som ger skugga, främst är det vackra björkar och enar som vi ska behålla. Klippor får gärna vara i hagarna, men inga stenrös där hästarna kan fastna. De får schaktas bort eller uteslutas ur hagmarken. 

Menix hjälper till med markplaneringen

När jag ritade stallet utgick jag från standardtakstolar av Svenskt trä som finns på marknaden. Takstolens vinkel i förhållande till byggnadens bredd styrs av snölasterna och avgörs därför i vilken snözon man bor. I Uppsala- och Stockholmsområdet har vi mycket snö. I stalldelen (boxarna) vill vi ha det luftigt och öppet till nock, där ritade jag saxtakstolar. I servicedelen (spolspilta, sadelkammare, foderrum, teknikrum) ritade jag de lite billigare sadeltakstolarna. Servicedelen får därmed ett plant innertak på 3 m. 

Bild från Stockholms takstolsfabrik

Ett tag funderade vi på att ha ett loft ovanför servicedelen. Det innebär dock bara en brandfara, men hade ett syfte förr i tiden då man torkade hö på loftet. Ännu längre tillbaka i tiden bodde djuren i stallet och människorna på loftet. Men vem orkar klättra omkring idag med tunga täcken och höbalar på ett loft? De funktionerna har vi istället lagt i servicedelen.

I förgrunden stallet med saxtakstolar. I bakgrunden servicedelen med plant tak. Snart skall en brandvägg separera de två byggnadsdelarna.

Vi valde bort prefabstallen som finns på marknaden. Istället ritade vi själva och anlitade en skicklig byggfirma som kan stall- och jordbruksbyggnader.

Menix hjälper till med precis allt. Tex med att sno byggmaterialet.. 😂

Under veckan som gått har vi köpt in belysningspollaren ”Heimdall” från Konstsmide som skall stå längs med vår väg. Det kändes lite speciellt eftersom mitt första husprojekt på Arkitektskolan 1998 kallade jag för ”Villa Heimdall”.

Eftersom vår gård är en byggarbetsplats så gäller svensk byggarbetsmiljölag och vi kan inte köra dit grejer eller gå omkring som vi vill innan slutbesiktning. Återigen lovordade vi vårt ”Horse-community” Julmyra som snabbt kom upp med en lagringsplats. En annan kul händelse är att vi fyndat massor av fin stallinredning second hand från ett stall som skulle avsluta sin verksamhet. Allt ifrån stalltvättmaskin till skottkärror. Sadelhängare och sadelbock av standardsnitt fick vi dock avstå; esteten David kräver serien ”Peder” i gjutjärn och ädelträ! 

Davids dröm och största intresse förutom fälttävlan är kör-shetlandponies. Han har sökt på Hästnet under ett års tid efter en eller två. Plötsligt hände det; rätt säljare matchade med rätt köpare. När vi tittade på Gottfried och Izzidor i Borlänge blev vi kvar i flera timmar och jag blev lika engagerad och kär i dem. Nu räknar vi dagarna tills stallet är klart och dessa två underbara små Mumintroll kommer till oss. Såklart ska vi ha två kompisar så vi kan köra ikapp.

Gottfried är en bruksshettis och Izzidor är en miniatyr av min Emir, ädel och lite Spooky!

Samtidigt som familjen utökats med två små Mumintroll och en busig Malinoishane i sin slyngelålder, så har vi förlorat en vän; Salto.

Saltos 20 årsdag

Det var planerat att vi skulle ta med Salto på foder till vår gård (Se klippet på honom under ”våra hästar”) Men det sista året har han kämpat med sin skada och det gick inte längre. Han fick somna in hemma med sin ägare som älskat honom i mer än halva hans liv. Salto blev 20 år. Under den tid vi har känt honom har vi fått minnen för livet. Salto och Emir gillade varandra skarpt och var riktiga busbröder i skogen och på terrängbanan. Två hoppkungar; Den ena 180 i mankhöjd och den andra 184 i mankhöjd, bara de utbytte blickar så blev det action och vi skrattade så att vi nästan grät så många gånger. Salto har varit en riktig stjärna som givit mig oförglömligt härliga hoppträningar. Han har lärt David så mycket och visat hur en fin häst med motor känns. Det blir sorgligt och konstigt att flytta till Julmyra och tänka på att Salto kunde varit med oss med sin glada uppsyn, sin obegränsade energi och hjärta av guld. Hans vackra ögon kommer jag aldrig att glömma.

Sista dagen med Salto. Ofattbart tungt.

Jag och Salto, David och Emir. Den dagen skenade de åt olika håll pga en systemetpåse på vägen 😂

Salto och jag efter en härlig hoppträning.

Christina på Max, David på Emir och jag på Salto. Ridturen när Emir fick en älgfluga i ansiktet och stegrade så att han och David slog runt och rullade runt i fästingruffen

Salto och David

Salto, foto Heidi Berglund

Vila i frid underbara Salto och tack för allt ❤️

Sköna maj

Sköna maj är grön, kall, stressig, solig, blommande och händelserik. 

Stallet är på väg upp, och det är en fantastisk känsla att få uppleva sin egen stallritning i full skala. Verkligheten innebär så mycket ljus och rymd som man inte kan föreställa sig från en ritning. 

Idén med att ha ett stall med två klimatzoner; en zon för hästar och en brandavskild uppvärmd zon för hästdusch, foderrum, hovslagarplats och sadelkammare, har inspirerat andra. Grannen bygger ett väldigt fint stall för 20 hästar som bygger på samma princip. Dessutom använder vi samma byggfirma och kan samordna byggproduktionen. Stallsamverkan när den är som bäst! 

En del frågar oss varför vi inte har lösdrift. Men kan hästar egentligen ha det bättre än våra som får varsin 15 kvm box och obegränsad hagtid i årstidsanpassade hagar med utevistelse som anpassas efter hur de själva vill ha det? Lösdrift är nog bra för fölston eller unghingstar, men inte för vår brokiga skara.

Våra hästar kommer att vara väldigt olika, från små körponnyer till stora hopphästar. Alla hästar är individer som människor och behöver behandlas därefter för att må och prestera maximalt. T.ex. har min senior blivit känslig för kyla nu vid 22 års ålder, och han behöver sin integritet i sin box och mycket energirik mat och speciellt hö. Vi vet inte vilka individer våra kommande hästar kommer att vara, annat än att de kommer att vara just olika individer med unika behov. Så har vi tänkt när vi planerat gården; flexibilitet och maximalt anpassat för alla olika individer.

Vi har rationaliserat bort några ”mysiga” stallinslag som inte funkar i praktiken:

• Varje box har ett stort fönster, men hästarna kommer inte kunna sticka ut huvudet. Lite trist kan det tyckas med betänk att stallfasaden är av herrgårdspanel. Hästar äter trä. Hade vi byggt ett betongstall så hade de inte kunna hänga ut och äta panelen. Eftersom de har så lång hagtid som de vill så får det räcka med stora fönster de kan se ut igenom, men inte hänga ut igenom.

• Boxar med öppning i fasad och direkt access till en rasthage. Jättemysigt i Spanien och andra mildare klimat. Inte i Julmyra. Kommer hästen ut så kommer vattnet och fukten in. Istället får hästarna stora boxar, långa hagtider och ordentligt med motion.

• Kristallkronor och silverkulor. Istället lade vi pengarna på takfönster så att ljuset kan flöda in i stallet.

• Och vad än man gör ska man prioritera ett bra ventilationssystem till hästarna!

Marken ser fortfarande ut som en skyttegrav från första världskriget då schaktning, röjning och fyllning pågår. Sluten tank, brunnsutrustning och ytterligare ledningar skall grävas ned innan finplaneringen kan börja. Lars-Ove från Julmyra Horsecenter som vi anlitat för markarbeten är inte bara kreativ, utan en riktig klippa som alltid har ögonen på bygget, och hur naturen, marken och vattenavrinningen beter sig.

Nu i maj när grönskan kommer kan vi få en uppfattning av vad som kommer att kunna bli beteshagar. Vi kommer att odla hästgräs på alla ytor där det går. Målet är att bygga upp en klassisk Uppländsk ängsmark med tåligt bete och björk och gran som skydd för solen. Vi ser också tydligare vart vi kommer att behöva gräva ytterligare diken.

I veckan som gick har vår KA (kontrollansvarig enligt plan- och bygglagen) och vår bygglovshandläggare på kommunen gjort ett platsbesök. Allt såg bra ut, men vi behövde komplettera med några entreprenörers arbetsmiljöplaner (AMP). Dokument som signeras av entreprenören att bygget sköts med säkra rutiner och inte riskerar att skada någon. Vi behövde också visa upp statiska konstruktionsberäkningar på stallet, som vår duktiga stallbyggare kunde visa upp.

Det mest fantastiska med Maj månad är att vi har utökat familjen. Vi letar fälttävlanshäst till David, körponnyer, och en unghäst till mig med hoppförmåga. Men en gård är inte en gård utan en gårdshund. Vi har diskuterat valp länge och googlat kennlar och diskuterat vilken brukshund vi ska ha. En som trivs på gård och vill träna och tävla i bruks. Vi kom fram till att en Malinois var den perfekta hunden för oss. Valpletandet blev kort eftersom det dök upp en unghund (i den vilda slyngelåldern) som vi blev handlöst förälskade i. Det var som en dröm när vi fick adoptera fina Malinoishanen Menix. Och ja, det är som att ha en till häst i kombination med ett litet barn på 40 kg. Men varken David eller jag fattar hur vi har kunnat leva utan bruksvovve i flera år. Det är livet i sin bästa form och Menix är en så underbar och älskad individ så man nästan blir andlig vid tanken på att han kom till just oss!

Taket i hästarnas stalldel får ett fantastiskt ljusinsläpp

Stallets stomme är snart klar

Inget slår ett platsbyggt stall i svenskt trä!

Stallets takfönster

Menix kollar in brunnen

David och Menix planerar hagarna

Menix inventerar marken. Gräset började växa ordentligt när vi hade röjt ur skogen!

Tjusiga Menix på sina ägor

Vi inventerar omgivningarna och upptäcker en skidbacke med liftar och toppstuga och allt! Menix leker och leker..

Emir älskar alla hundar men det finns en viss avundsjuka mellan just de här två (kolla blickarna) de får vänja sig sakta..

Den mest intensiva byggfasen börjar nu!

Den mest intensiva byggfasen börjar NU! Två erfarenheter har slagit oss den här veckan:

  1. Teknik: Det som inte syns är det som får gården att existera överhuvudtaget; vi pratar om el, vatten och avlopp! Trots att allt är ritat och beslutat så behöver det konfirmeras och samordnas på plats.
  2. Estetik.. vår branta takvinkel i bostadshuset är ack så snygg men så svår att inreda. Men så sjukt snygg! Och det är så värt det. Finns det en vilja så finns det en väg!
  3. ..och teknik, estetik och funktion kan inte leva utan varandra.

I veckan som gick hade vi ett halvleks-byggmöte med Fiskarhedenvillan som levererar byggmaterialet till bostadshuset samt alla entreprenörer inom snickeri, el, VVS, samt markerntreprenören från Julmyra Horsecenter som står för vägar, vattenbrunnen, avloppstank, diken och kanalisation i mark. Samtidigt passade vi på att lösa några frågor med firman som bygger stallet. Det är många som samsas på platsen och det är många inblandade som har frågor och som skall samordnas. Men stämningen är god och det är en otrolig byggmästarkvalitet som växer fram. Jag gillar att hela vår gård är en ”delad entreprenad”;  Alla firmor är kreativa och resultatorienterade och vi har en ovärderlig hjälp av Julmyra horsecenter. Jag är så glad att vi hittade hit! 

Många frågor stod på agendan men det viktigaste är faktiskt el och vatten i gårdsbyggnaderna. Flera byggnader skall kopplas samman och det skall fungera enligt myndigheternas krav för både människor och hästar.

Såhär ser kretsloppet ut hos oss:

Vatten kommer från vår egen brunn som är nyborrad. Den försörjer både människor och hästar. Både Davids varma bad och Emirs friska kalla vatten t.ex. 

Vattnet går från brunnen in via stallets teknikrum dör hydropress, reningsverk och tryckutjämnare står. Sen går det vidare över gårdsplanen till villan. Anledningen att brunnsutrustningen (hydropress, reningsverk) hamnar i stallet är för att den tar stor plats, och det är bättre att placera den i stallets teknikrum än i vår tvättstuga där vi vill kunna ha space att vika kläder och stryka. 

El däremot, är tvärtom. Elen går först till ett skåp på bostadshuset, och sedan via kanalisationen under stallplanen, in till stallet. 

Julmyras mark är känslig och har särskild miljörestriktioner, som bestämmer hur vår avloppslösning behöver se ut för att bli godkänd av kommunen. Gråvatten (disk och dusch) går ut i en infiltrationsbädd. Svartvatten (wc’n) går ut i en sluten tank. Det första man bör göra om man ska bygga eget är att kolla dessa krav med kommunen.

Och nu till estetiken; Det är så vackert med vår branta takvinkel på bostadshuset tycker vi. När vi träffades och påbörjade vår resa hade vi planer på att köpa en gammal kyrka och renovera upp. Drömmen om kyrkan har på något sätt präglat oss på gott och ont!

Övre plan i vår villa ser ungefär ut som en gammal kyrka.. öppet till nock och brant, hög takvinkel. Blir lite komplicerat när man skall bygga ett funktionellt badrum och en härlig walk in closet tex. Belysningen kräver att man är på plats och tänker till ihop med elektrikern t.ex.

Men vilken häftig känsla det är! Känslan är det som avgör trivseln år efter år. En perfekt gård är en balans mellan teknik, funktion, landskap, arkitektur, material, ljus, och logistik. Den skall vara vacker och lätt att arbeta i!

Alla är på plats!

det gröna är kanalisation för bredband. Det stora oranga röret är dagvatten.

det ena röret är avlopp till infiltration (gråvatten) det andra är till sluten tank (svartvatten)

här blir det en solig veranda med pool!

brant takvinkel i badrummet gör att man kan titta på stjärnhimlen från badkaret!

övre plan. Branta takfönster från Velux.

som en kyrka! Gedigen träkonstruktion av fiskarhedenvillan!  

Här blir det ett sovrum med utsikt över hästhagar

Välkommen!

Efter att byggnaderna är klara börjar arbetet med landskapet! Så hästgräs, plantera fruktträd, utveckla dikessystemet mm